Meditation
VAD ÄR KRISTEN DJUPMEDITATION?
Genom att sitta sig till stillhet och vara i djup vila i vaket tillstånd, så förbereder vi oss att vara inför Gud. Att vara inför Gud är ett tillstånd där kunskap, prestation, meriter, utbildning, karriär, förflutet inte har någon betydelse. Vi behöver inte vara på något speciellt sätt eller göra något speciellt. Mer än att närvara. Men det krävs disciplin, mod, vilja, tid och en öppenhet för att närvara när Herren ger oss sin välsignelse och låter sitt ansikte lysa över oss och give oss frid.
I detta tillstånd är vi både mottagliga och generösa, vi bär Gud inom oss samtidigt som han bär oss. Vi läker inifrån genom att erkänna, acceptera och förlåta. Vi är i en inre, stilla och ordlös bön, där inför Gud. Genom att bli medveten och uppleva Guds närvaro, får vi också del av hans nåd och kärlek. Inget behöver sägas, förklaras eller förtydligas. Vår nakna närvaro framför Guds blotta närvaro är hoppfull och helande.
Om vår kropp är en del av Jesu kropp, vår själ/ande är en del av Gud och vår andning är en del av den Helige Anden, då blir meditationen ett praktiserande av den heliga Treenigheten i en liten och personlig skala. Andedräkten är ett fantastiskt verktyg som alla människor oavsett samhällsklass alltid har med sig. Om andedräkten är vår andes beklädnad så blir det lite gudomligt att få uppleva ett enda andetag riktigt medvetet och med full närvaro.
Alltid när Gud har velat ingripa i historien (eller en människas liv) har Gud kallat och förberett någon på detta. För det mesta kallade han någon ut ur hans normala omgivning, och förde honom ut i öknen. Där förblev han en längre tid, tills Gud uppenbarade sig för honom. Vägarna till Gud är flera. En är tredelningens väg: reningens, upplysningens och enhetens. Det vill säga, det som vi kan uppleva i meditationen. Det är ingen lätt väg men den är okomplicerad. Den renar genom att föra oss till vår inre öken. Där faller allt oväsentligt bort och det väsentliga uppenbarar sig. Den upplyser oss genom att möta Gud innebär alltid också att man kommer till insikt om sig själv. Till slut upplever vi enhet: I himlen kommer vi inte att tänka på Gud. Vi kommer att skåda honom och förutsättningen för att kunna fyllas av Gud är att vi är fullständigt tomma.
Kristen djupmeditation skiljer sig från annan typ av tyst meditation genom att vi återvänder till vår natur och urtillstånd där vi är orienterade mot Gud och där vi är fria från habegär, maktbegär och ärelystnad. Vi tömmer oss för att Gud ska kunna fylla oss. När vi har fått rutin på hur vi mediterat och förhåller oss (kroppsställning och inställning) så finns det två enkla kontroller för att se om vi mediterar rätt:
1) Var är min uppmärksamhet? På mig eller Gud?
2) Är jag beredd att lida? Den andra frågan kan nog skrämma bort många oerfarna men om man gör allting annat rätt (att man osjälviskt, öppet, mottagande och accepterande är inför Gud) så följer det sig naturligt att man är beredd att lida. Det vill säga, när man är i och upplever trygghet, kärlek och enhet, då är man beredd att lida. Beredd att oförberedd tappa taget.
INFORMATION OCH INSPIRATION FÖR DIG SOM MEDITATIONSLEDARE:
ATT HANDLEDA MEDITATION
(Margareta Bolin, tidigare ledare i meditationsledarutbildningen)
Förslag på inledning av meditation när gruppdeltagarna sitter:
Känn kontakten mot underlaget i fötter, knän och sittben. Ur den trygga förankringen kan vi låta ryggen växa uppåt i kroppens lodlinje genom att tillåta vår svank och genom att räta på bröst, rygg och nacke. Vi släpper all spänning i axlar och mage och lägger händerna på plats. Vi låter blicken vila på golvet cirka 1,5 meter framför oss, vi ser utan att se. Så låter vi tankarna komma och gå och låter andningen ske utan att styra den. Vi låter allting vara som det är och går in i den stillhet som finns i vårt djup.
Sedan kommer några korta ord som anger den kristna inriktningen, exempelvis:
I vårt djup möter vi Guds kärlek, låt oss bli stilla.
I Guds tystnad får jag vara, ordlös, stilla, utan krav (SvK psalmbok 522).
Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom (1 Joh 4:16-21).
Jesus säger: Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet (Joh: 14:27).
Förslag på hur man kan säga för att man ska kunna känna in lodlinjen (stående):
Känn fötternas kontakt med golvet, känn att det är en jämn tryckfördelning mellan båda fötterna och lika mycket tryck udner hälarna som under trampdynorna. Gör en liten pendelrörelse framåt och bakåt och känn hur trycket ändras. Stanna upp när trycket är jämt fördelat.
Känn knäna, känn att de är mjuka och inte översträckta.
Känn höftområde och svank. Försök hitta en naturlig svank och tillåt den. Låt så överkroppen växa uppåt i en hållning där du kan känna tillförsikt, glädje och styrka. Dra in hakan lite och känn att du skulle kunna bära en börda på huvudet.
Känn att du har släppt all spänning i axlarna, skaka på armarna och känn att de får hänga fritt. Försök släppa all spänning i magen och ge rum för andningsrörelserna. Styr inte andningen, låt det andas i dig.
Rekommenderade regler:
• Respektera dina egna och deltagarnas inre upplevelser genom att ha tystnad i kapprum/hall innan meditationen.
• Information ges innan meditationen startar.
• Tystnad i meditationshallen/platsen.
• Undvik att gå över golvet framför platsen man sitter.
• Tag bort väskor, vattenflaskor och annat så att meditationsplatsen är så ren som möjligt.
• Behåll tystnaden i kapprum/hall efter meditationen, om det är möjligt.
Två röster om BERGETS MEDITATIONSLEDARUTBILDNING:
1. Kommer hem efter fridfulla och läkande dagar på stiftelsen Berget. Tredje och sista delen av meditations ledarutbildningen är avklarad. Jag är fylld av tacksamhet, att under fem månader fått möjligheten att stanna upp och fokusera på den kontemplativa bönen tillsammans med fantastiska ledare och hängivna kursdeltagare. Som kursbok har vi använt Franz Jalics ”De andliga övningarna i kontemplativ form”, en erfarenhetsbaserad bok, fylld med exempel, praktisk och med en tydlig vägledning. I undervisningen fick vi även lära känna Bonaventura franciskanbroder på 1200-talet, hans tankegångar som berikade och med sina vackra beskrivningar berörde mig djupt – ”se den gudomliga bilden som lyser och glimmar i ditt inre”.
Först började vi med att träna varseblivning i skapelsen/naturen, att genom alla våra sinnen uppfatta Guds påtagliga närvaro runt omkring oss. Därefter gick vi till oss själva, hur vi genom vår andning och varseblivning, blir medveten om kroppsförnimmelser, samt våra känslor och tankar. Jag fick syn på tanketeman och rädslor som ockuperar mitt inre, såg hur jag måste prestera/ vara duktig för att känna mig älskad. Jag fick större inblick hur mitt ego styr mig och vad om hindrar mig från att vara i Guds kärlek.
Jag upptäckte kraften i den tysta meditationen, att sitta stilla avslappnat i rätt ställning, hur andningen frigörs och hur kroppen är i bön inför Gud och hans kärlek. Jag behöver inte göra mig fullkomlig utan bara stå i förbindelse med vinstocken.
Fastnar för detta om helighet – ”helighet är först och främst den tomhet man finner inom sig och accepterar och som Gud fyller i den grad man öppnar sig för hans fullhet”. Ingen prestation, så befriande.
Jag har erfarit att denna utbildning hjälpt mig få sundare förhållande till mig själv och vad det innebär att leva som människa mera fullt ut. Relationen till Gud känns mer sann, äkta, friare och livsbejakande. Känner att jag kunnat släppa lite mer på min prestation och jämförelse med andra. Hittat en vila, ett tydligare ankare i mitt liv som finns där oavsett hur det ser ut i verkligheten. Det gör mig mer avslappnad och accepterande till mig själv och andra. Jag har beslutat att gå med i en meditationsgrupp i vår kyrka och på sikt vill jag erbjuda mig att leda en grupp. Denna utbildning rekommenderar jag varmt.
Ann Timm
2. I mars hade min grupp och jag vår sista delkurs av tre i Bergets pånyttstartade
ledarutbildning i kristen djupmeditation, och här skulle jag vilja återge vad det
har betytt för mig som deltagare.
Som helt ny på Berget är jag berörd av den varma och kärleksfulla ekumeniska stämning som
här råder. Vi har på ett kärleksfullt sätt beretts plats för att finna oss själva på djupet,
få förankrat i oss vad kristen djupmeditation är och hur vi som meditationsledare
kan bereda plats åt andra. Kursens upplägg och innehåll, erfarna kursledare, bra litteratur,
den goda hemlagade maten och enkelrum att vila ut i, har så här i efterhand fått
sjunka in till en helhet. De flesta i gruppen leder redan grupper i kristen djupmeditation
och alla delade med sig av sina erfarenheter och frågetecken, allt fick rymmas.
För min egen del började denna resa till Rättvik med Sigtuna kommuns återvinningsstation.
Högst upp på en fylld container låg en fin bok och väntade på en ny ägare;
Wilfrid Stinissens bok Kristen djupmeditation.
Efter att ivrigt ha läst och praktiserat den såg jag att Sigtuna församlings diakon Karolina Johansson,
skulle starta upp måndagsträffar med kristen djupmeditation. Karolina är själv utbildad av Per Mases på Berget
så det var underbart att med hennes vägledning få meditera tillsammans i grupp.
I grupp bär man varandra på ett annat sätt än hemma, och så bra att ha en stående tid avsatt för meditation.
På Sigtunastiftelsen har man denna meditation varje torsdagsmorgon i Kryptan,
så nu finns ett fint utbud i Sigtuna med både morgon och kvällsmeditation.
På Sigtunastiftelsen kan man även besöka Hans Hof donerade boksamling, grundaren till Bergets meditationscenter.
Summan av kardemumman är att jag genom denna kurs även ha kunnat förändra min livshållning
med att varje dag försöka leva kontemplativt så gott det går. Gott är också våra meditationsträffar
och vi planerar att åka till våra vänner i S:ta Birgitta kyrkan i Knivsta och meditera tillsammans.
Tack kära Gud för Bergets kära medarebetare & volontärer och mina kära kurskamrater för denna berikande tid.
Carola Sundqvist, Sigtuna